Dags att gilla läget

Ni har kanske hört talas om den nya sajten StudenterTyckerTill.se där högskolestudenter kan betygsätta sina lärare och föreläsningar? Grundaren Mikael Ghebrehiwet menar att högskolornas kurskataloger är reklam, inte konsumentupplysning och därför behöver man betygsätta lärarna.

Ett led i en modern demokrati kan tyckas, men jag är inte imponerad. Å ena sidan känner jag igen lusten att vilja återkoppla på universitetslärarnas ytterst varierade pedagogiska förmåga. Å andra sidan anar jag ett slags underliggande och rätt omogen revanschlusta från studenterna, baserat på det faktum att det idag är möjligt - rent tekniskt.

Idén är inte fel - att återkoppla på genomförd insats. Men en offentlig rankning för universitetslärare? Det är ju inte heller så att alla som undervisar på högskolan har valt ett pedagogiskt yrke. Normalt ingår det helt enkelt i doktorandens jobb att undervisa. Undervisningen är alltså inbyggd i systemet.

"Lena Birkelöf undervisar i företagsekonomi vid Umeås universitet och är en av dem som blivit betygsatt.
– Det var kul eftersom jag fick bra betyg, men det känns som om det blir väldigt ensidigt och inte så informativt, säger hon och fortsätter:
– Egentligen tycker jag initiativet är bra, men det blir för mycket fokus på föreläsarna för även om de är viktiga är de inte allt. Det är risk att det blir fel om studenter väljer utbildning efter lärare. Kursen och kurslitteraturen är ofta samma och en bra lärare ska nog mer ses som en bonus, säger hon. "

Man skulle kunns tolka det som att Lena är nöjd med sitt eget betyg - men att tilltron till modellen är låg. Rimligtvis borde då tilltron till det egna betyget också vara lågt. Eller är den ok när jag själv får bra betyg? Hmm...

Risken för betygsättning i affekt och ogenomtänkta betyg är uppenbar - det kräver inget vidare engagemang att gå in på nätet och klicka i några rutor. Är det verkligen är studenternas uppgift att betygsätta lärarna - eller borde de ägna sin dyrbara tid åt sina gratis studier istället? Jag tycker att hela grejen andas opportunism och brist på proportionalitet. Det är dags för studenterna att gilla läget helt enkelt. Annars är risken stor att verkligheten efter högskolan blir en chock.

Mest beklämmande är dock att mäktiga tyckare som representanter för kommunledningen i Haninge och facket inte orkat tänka igenom vad konsekvenserna kan bli. Istället verkar de fåfängt måna om att hänga med i sin tid och vara kompis med den unga generationen. Det känns lite som en förälder som inte förstår sin vuxenroll och helst vill klä sig som sina tonåriga barn...